söndag 29 november 2009

Jag hoppas att jag aldrig blir en sån människa

Jag vet inte vad som har hänt med mig.. jo det vet jag men jag tänker låtsas som att jag inte vet!
Men jag är fortfarande upprörd över vad jag fick veta om min väns son som måste sova bredvid en kvinna som inte är hans mamma.

Jag skrev ju att våran lilla Hoppsan ska inte sova i sängen med någon annan än mig och Dennis, det var att ta i lite för att det finns ju familj och släkt till Hoppsan som jag INTE skulle ha något som helst emot om Hoppsan sov bredvid, tvärtom jag skulle känna mig lugn då.

Men mamman jag skrev om förut har sagt nej och det är hon som bestämmer vilka som ska sova bredvid barnet.. men pappan har idag talat om för henne att hon ska passa sig jävligt noga... jaha hotande är ju en fin gest..

Jag antar att det är för att jag är gravid som jag blir så himla ledsen när jag tänker på föräldrar som väljer sig själva jämt och aldrig tänker på sina barn. Jag är ju adopterad och undrar hur man som förälder väljer bort sina barn? Jag vet att det sitter säkert någon värlsdmästare och tänker att det finns alltid anledningar fattigdom etc.. men hur många gånger kan man adoptera bort barn och inte använda adoption som preventivmedel? Vi är tre som kommer från samma "mamma" och vem vet det kanske är fler.. men vi var dom hon gjorde sig av med(som vi vet om) vid olika tillfällen också och några fick stanna. Jag bodde på barnhem första delen av mitt liv och min ena syster också fast hon på ett annat barnhem och några år tidigare medans en fick vara hos den biologiska "mamman"tills hon tröttnade på det också. Vad krävs för att du som förälder skulle ge upp ditt barn? Fera gånger också? Nej jag vill inte veta av henne eller honom heller för den delen. Men det skulle vara skönt att få smälla igen en dörr i ansiktet på dom också.

Jag är djupt tacksam för att jag fick mina föräldrar även om det genom åren varit mer eller mindre struligt. Jag älskar dom jämt och hela tiden även när vi inte varit kapabla att visa det för varandra! men jag undrar ändå ibland hur det skulle ha varit om vi fått växa upp ihop. Jag har världens finaste lillebror som ingen i hela världen kan ta ifrån mig för han är min bror helt enkelt! Vi delar inte en enda gen men vi delar allt ändå.


Jag måste grina en stund nu.. sen ska jag äta apelsin och dricka vatten för att man måste ju fylla på depåerna eller vad det heter. Men jag antar att jag ska skriva mer om detta.. sen.. men först apelsin!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar