lördag 15 januari 2011

blääääääää

Ibland tar orken slut. Ibland orkar jag inte se på allt fint jag har, bara trött och tjurig och jävligt negativ.
Att bli mamma är det största och finaste som jag upplevt. Men jag känner hur jag försvinner, hur jag blir e sån som aldrig skulle bli.
Inga kläder sitter bra, jag ser ut som ett spöke i ansiktet och har ingen energi till ens göra något åt det.
Jag bjöd in mig på en fest och nu orkar jag inte gå, och inget har jag att ha på mig ändå.
Ibland suger allt stehårt.

1 kommentar:

  1. ibland slår du huvudet på spiken, man blir helt slutkörd ibland och då måste man allt ädå. me det blir bättre. kram Åsa

    SvaraRadera